Allt var bra tills 6:an........

kan inte allt bli som vanligt igen?

 

Det var mycket jag ville ändra på men nu fattar jag att det inte behövdes för att jag skulle varit lycklig, jag var mycket lyckligare då än vad jag är nu........

 

jag hade allt jag ville ha, men plötslig hade jag ingenting kvar...............

 

folk i min omgivning såg att jag var lycklig, men nu är det till och med några som går fram och frågar hur jag mår, som dom inte brukade göra, förr såg dom att jag mådde bra vad, som än var runt om kring mig, men nu så måste dom fråga om hur jag mår............

 

men när jag var lyckligast var nog i skolan och på cross banan....

 

det var inte riktigt just att få vara och titta på när dom körde som jag ville åka med för det var dom där underbara personerna, vi kunde inte vara någon annanstans än att vara på cross banan för att just få sitta och grilla med dom och prata även om jag inte var den socialaste så var jag ändå med vad som hände runt om kring mig som jag inte är idag...........

 

vist är jag glad nu men jag var mycket lyckligare då........

 

det finns mycket som jag saknar, men mest av allt saknar jag nog dom där under bara personerna i skolan, någon kunde ha dött men vi var ändå lyckliga i skolan!!!!!!

 

men en person som tog en speciell plast i mitt hjärta och har nog gjort det men många, hennes leende just det leendet som gjorde just henne speciell och hennes sätt att se på världen, just det många vet nog vem jag pratar om men ni nu i 6:an som inte ännes har sätt henne har lite svår att bedöma henne men just den söta lilla ungen som jag pratar om jo just dig saga guldager det är just dig som jag beundrar så mycket ditt sätt att le och ditt sätt att vara en bra människa på, du tycker nog att jag skriver fel saker om dig men du vet inte änns själv hur jävla underbar du är som person, och kommer alltid att vara!!!!!!!!

det finns inte änns ord för hur mycket jag älskar och saknar dig!!!!!!!!!!

 

en till person hamnade i mitt hjärta ditt sätt att le och skratta på det var just det som jag fastnade hos dig för, om jag säger namnet så skulle nog både du och alla andra tro att jag är knäpp satt jag skriver inte namnet här, men du ska veta att jag älskar och saknar dig!!!!! jag tänker på dig varje dag men jag vågar inte säga någonting till dig när jag träffar dig, jag skulle så gärna vilja berätta för dig att det är just dig som jag skriver om, men det är det att man kanske ska våga berätta det, många vet nog vem du är men snälla skriv inte om ni vet vem det är skicka ett meddelande till mig då om ni vet vem personen är, men snälla jag skriver det igen skriv inte på kommentarer om ni vet vem det är skicka ett meddelande till mig här då eller skicka ett sms till mig men kommentera inte här eller på bloggen är ni snälla!!!!

 

båda ni som jag har skrivit om nu ni ska veta att ni tar upp mycket plats i mitt hjärta och det är så det ska vara!!!!

 

förr visste jag vad jag ville göra av livet, men nu vet jag inte riktigt.....

 

många känner nog igen ganska mycket från vad andra har skrivit men ni ska veta om jag har tagit någonting från er så vet ni att ni är älskade!!!!!

 

den här dikten var till alla som jag älskar och som jag litar på, men först och främst är den har dikten till mig just det nu får jag vara lite självisk men den har dikten får mig att förstå att man kan vara lycklig utan att ha massa vänner och att ha massvis runt om kring sig.

Alla ni som tycker att livet är meningslöst tänk på det då, livet är inte meningslöst som många tycker, men livet är toppen även fast man inte har så många vänner eller något sådant

 

 

kommentera vad ni tycker!!!